Gamla Skolan i Bastuträsk har anor som sträcker sig tillbaka till början av 1900-talet. Vid denna tidpunkt hade det gått ett decennium sedan stationssamhället började byggas upp i samband med järnvägens ankomst och skolgången ordnades för närvarande med s.k ”flyttande skola”, vilket innebar att läraren olika dagar undervisade i olika delar av trakten. Detta indelades i roten, där Bastuträsk hörde till trettonde rotet tillsammans med Klockarliden, Boliden, Brännlund, Myrberg, Steningen och Stenbrånet. Indelningen i roten gjordes med hänsyn till att barnen skulle få nära till undervisningen, och på grund av att vägarna ofta var ofarbara under stor del av året.
Första skol- och bönhuslokalen i Bastuträsk anno 1902.
Vid denna tidpunkt var skolgången fortfarande en kyrklig angelägenhet och frågan om att uppföra ett lokalt skolhus i Bastuträsk stationssamhälle kom först på tal när dåvarande biskop Martin Johansson höll biskopsvisitationen i Norsjö år 1899 och anmärkte på hur oordentlig den rådande skolgången var, vilket ledde till att skolrådet tillsatte en kommittè för att utreda frågan om två skolhus i kommunen, ett i Norsjö och ett i Bastuträsk. I samband med detta tog biskopen även upp frågan om gudstjänstlokal i Bastuträsk vid kyrkorådssammanträdet den 30 september 1899 och även här skulle en kommittè utreda frågan.
Arbetet med att lösa frågan om skolbygget gick dock inte friktionsfritt och den första skolbyggnadsnämnden avsade sig uppdraget och ett nytt val förrättades. Man funderade nu på att bygga skolan men inte bönelokal.
Men byastämman i Bastuträsk den 29 september 1901 föreslog att den kommande kyrkostämman i Norsjö skulle höja anslaget för bygget till 10 000 kr, vilket skulle möjliggöra att bygga utifrån den större ritningen med bönelokal. Den totala kostnaden skulle landa på 13 130 kr och byastämman åtog sig att själv stå för mellanskillnaden.
Kostnadsförslaget godtogs under villkor att huset uppfördes efter den större ritningen och att kommunen inte skulle behöva erlägga något ytterligare.
Den ursprungliga kyrkan i Gamla Skolans lokaler, tidigt 1900-tal.
Skolan byggdes av Lars Boman, Bastuträsk By, och slutligen fick Bastuträsk stationssamhälle sin första skola och kyrka. Skollokalerna togs i bruk hösten 1903 och bönelokalen hösten 1904. Under det första skolåret fanns i skolan 15-20 flickor och en pojke. Barnen i småskolan, klass 1 och klass 2 gick på övre våningen innanför lärarbostaden och på nedre våningen gick övriga fyra klasser tillsammans. På andra våningen fanns även skolköket och byggnaden inhyste även ett mindre skolbibliotek.
Antalet elever ökade för varje år och skoldelen blev sedermera för liten vilket resulterade i husets utbyggnad med en ny flygel 1920. En ny lärarbostad byggdes också. Här bedrevs nu skolundervisning, slöjd och undervisning i matlagning samt barnkunskap. I kyrksalen hölls gudstjänster, möten, konfirmationer och luciafiranden. 1926 bildades Kyrkans Ungdomskrets som hade stor verksamhet här.
Skolan nyttjades även av andra. Det finns många protokoll som visar att många ville hyra skollokalen och bönelokalen. Oftast gick detta för sig under förutsättning att man betalade sin del i ved och lyse, städade efter sig och inte störde skolan eller kyrkans aktiviteter i bönelokalen. I övrigt var det hyresfritt.
Gamla Skolan anno 1920 efter det att huset byggdes ut med en ny flygel.
Åren gick och så kom kriget när Ryssland gick till anfall mot Finland i november 1939. Som del av den krigsmobilisering som ägde rum begärde Kungliga Armèförvaltningens sjukvårdsförvaltning i december månad att få överta skolans lokaler i Bastuträsk, vilket beviljades. Även kyrksalen och prästgården samt en tom privatbostad på andra sidan Skolgatan annekterades. Man begärde även tillstånd att borra en ny brunn och bygga en förrådsbarack på skolgården.
Prästgården blev läkarmottagning och operationssal samt bostad för läkare och sjuksköterskor. I den inhyrda privatbostaden inrättades expedition och högkvarter. Klassrum och kyrksal användes som sjuksalar. Gravkapellet fick fungera som kyrka och prästfamiljen fick lämna prästgården.
Patienterna var svenska inkallade, många med förfrysningsskador, norrmän och senare även tyskar.
Efter några månaders verksamhet upphörde dock krigssjukhuset och barnen kunde återvända till sina skollokaler under hösten 1940.
Krigssjukhuset någon gång under åren 1939-1940.
Här bedrevs skolverksamheten framtill 1954 när den nya skolan invigdes och 1955 invigdes även den nya kyrkan.
Nu blev denna vackra byggnad istället militärförråd. För att skydda detta material försågs fönstren med bastanta luckor fästa med bultar som gick rakt genom fastighetens väggar och alla dörrar försågs med bom och lås. Sedermera kom även kommunen att använda huset som förråd. Under de nästkommande 35 åren blev detta skolbyggnadens lott och hela fastigheten förföll kraftigt, vilket ledde till att kommunen i slutet av 1980-talet tog upp frågan om att riva fastigheten.
Som reaktion på detta bildades Intresseföreningen Bastuträsk Kulturbyggnader under 1990 i syfte att få ta över och bevara fastigheten som kulturbyggnad. Detta beviljades och kommunen beslöt att skänka bort fastigheten istället för att riva den.
Gamla Skolan med igenbommade fönster under tiden byggnaden användes som militärförråd.
Kommunstyrelsen beslutade dock att inga kommunala pengar skulle satsas i renoveringen och hela projektet finansierades av ideellt arbete från medlemmarna i föreningen samt privata donationer och insamlingar genom auktioner och dylika evenemang. Restaureringen av den gamla skolan skedde i nära samarbete med Skellefteå Museum som bl.a tog färgprover för att huset skulle få den rätta ursprungliga kulören på fasaden.
De senaste 30 åren har intresseföreningen ägnat åt att rusta upp och återskapa byggnadens interiör och exteriör genom ideellt arbete från dess medlemmar. Arbetet har varit framgångsrikt och skolan är idag i ett mycket bra skick. Här finns nu åter gamla klassrumsmiljöer och kyrksalen är återställd till dess ursprungliga skick. Här finns även ett beredskapsmuseum som innefattar avdelningar från krigssjukhustiden, från företag och affärer i Bastuträsk, från 1940-talets hemmiljö osv.
Första steget i renoveringsarbetet var att ta bort alla fönsterluckorna.
I takt med att renoveringsarbetet fortgick så kunde fasaden målas om under tidiga 1990-talet.
Såhär ser skolans exteriör ut idag efter tre decennier av hårt arbete för att återställa den vackra byggnaden.
På den östra flygelns övre våning har klassrummen och lärarbostaden återställts till ursprungligt skick med tidsenligt utseende.
Fler foton av byggnadens interiör hittar du på avdelningarna om kyrksalen och vårt beredskapsmuseum.